Love

Jag har alltid tyckt det varit konstigt, dom som hoppar mellan partners och får nya känslor på nolltid. Jag har alltid tänkt i mitt huvud att jag bara skulle bli kär en gång och att den gången skulle räcka för alltid. Men det finns nog olika typer utav kär, den första kärleken då man tror att det ska hålla och ingenting kan komma emellan, den gången då man blir sviken för första gången, där allt är nytt och ingen annan spelar någon roll.

Sen finns det den kärleken , där det bara säger klick, utan att man ens planerat det, utan att man ens tänkt på det, utan att någon omkring ens förstått. Där man står framför en främmande människa och det känns som man varit bästa vänner sedan barnsben.

Det är så sjukt det där med timing, hur någon kan komma och ta en med storm, hur man går på rosa moln och inte har en negativ tanke på mils avstånd. Hur lätt det är att somna tillsammans på natten, hur roligt det är att vara ute tillsammans, hur mycket man skrattar och hur mycket man bryr sig. Hur lite man bråkar och hur lite andras åsikter spelar roll. Där allt är perfekt fast att ingenting är perfekt, men där man respekterar varandra tillräckligt mycket för att kunna älska fritt.

Hur lycklig man kan bli bara man träffar rätt, hur mycket kärlek det finns bara man matchar varandra. Jag trodde aldrig att jag skulle bli kär, omgång två. Men detta är högre än kärlek, det är mer än kärlek. Det är den bästa känslan jag någonsin varit med om.